i telemark

nor(2)

nor2

nornor5

nor8

nor6

nor10nor11nor12

Annonser

bad feminist

Bad Feminist, en essäsamling av Roxane Gay, är exakt det jag behövde läsa inom feminism efter att ha betat av Lena Gömzes ”Feminism”. Medan den sistnämnda går in på feminismen i den benhårda grunden (historia, olika politiska riktningar, termer inom rörelsen) så är ”Bad Feminist” en historia som utspelar sig i praktiken. Gay skriver ett träffsäkert kapitel gällande Chris Brown och i ett annat behandlas den kassa skildringen av svarta i populärkultur (min favorit ”Niceville” jämnades med marken, liksom ”Django Unchained”). Mycket lättmalt samtidigt som ämnena är allvarliga. Förmodligen är ”Bad Feminist” den bok som engagerat min feministiska anda allra mest.

äta i prag

En komprimerad lista över grymma matställen i Prag. Alltså, schwengott. 

Dish 
Ligger i Vinohrady. Kan vara väntetid, men lätt värt det. Helt fantastiska hamburgare (stans bästa), rekommenderar den med portvin. Coleslawen måste också beställas till, bästa jag ätit. Och allt var svinbilligt förstås, dryga 60 kronor för en rejäl burgare. Hemtrevlig sfär.

Nase Maso
Nämndes i tidigare inlägg. Smidigt att gå dit från gamla stans torg och bara ta sig en bit delikatesskött. Stället är välkänt och pyttelitet, så kö it is. Lätt att bli överväldigad av mängden folk och avsaknaden av engelsk meny. Ta det som rekommenderas, eller råbiffen, som jag hörde många favorisera. Jag gillade köttfärslimpan. Lunch kring 50-lappen.

AnonymouS 
Bästa kaffet jag drack under min vistelse i Prag. Basisterna har masker från ”V för Vendetta” på sig och stället är allmänt inspirerat av filmen med inslag av annan comics. Mindre skönt att sitta på träpallar, ska sägas.

ano

Las Adelitas
En äkta mexikanare, väldigt seriösa med rötterna till maten de lagar. Allt ska vara genuint. Och det är det, du får minitacos gjord på majs, bönröra, och inte minst, en riktig guacomole. Stället är också känt för sina margaritas. Mellanklass i Prags prisklass, billigt i svenska mått (alltid).

Blue Wagon
Låg precis brevid där vi bodde (Vinohrady), så dit gick vi mest för smidighetens skull. Finns med Michelinguiden, därav det dyraste vi åt. Knappt 300 åt vi för. Älskar Prag. Vi tog anka och risotto. Bästa ankan, risottoportionen kunde varit mindre. Mycket behagligt inrett.

Cafe Savoy 
Ligger nedanför Petrinkullen, nära bron Most Legii. Kändes lyxigt med kristallkronor och högt i tak. Mycket folk. Beställde in en strudel (har en fascination för strudel ända sedan scenen i ”Inglorious basterds”). Och jag började skratta när jag åt eftersom det motsvarade alla förväntningar jag hade. Ljummen vaniljsås till. MMMM. Lyxigheten till trots, ca 30 kronor för strudeln. Kap.

Bistro Sisters
Ligger precis brevid Nase Maso. Ett enkelt koncept, tunna mackor med lyxiga fyllningar på toppen. Rödbetspure med getost och valnöt, en annan med räkor och ägg, etcetc. Smidigt om man är småhungrig och vill testa lite olika grejer. Gott kaffe också.

bistrosis

La Boheme Cafe
Bohemiskt inrett, otippat nog. Trendigt ställe med sköna soffor och fåtöljer som inbjuder till långfika. Välfyllt ställe. God fika, men tippar på att folk mer kommer dit för atmosfären än i jakt på någon kulinarisk upplevelse.

Dåså. Nu bör det ha framkommit hur väl jag uppskattar god mat för liten penning. 

nase maso/prag

nasemaso

Vi har ätit senlunch (påhittat, fyndigt ord för att göra det så legitimt som möjligt att äta så mycket som möjligt hehe) på Nase Maso. Tillika en delikatessbutik som ett ställe där man kan hugga lite snabb lunch, medan man får se när de tillagar köttet man valt ut i disken. Obs, pedagogisk bild nedanför.

nasemaso

Jag tycker inte om att slentrianäta kött, av många anledningar. Men när det är såhär, och som det en gång var då jag åt på Johannes Kök, då är det svårt att sitta kvar på den moraliska piedestalen. För det är så. förbannat. gott. Tips: Köttfärslimpan.

 

de 1

Alltså. Blir gravt provocerad av att läsa om ”de nyttiga, fräsha substituten till chips” ”sockerkaka utan mjöl och socker!” etcetc. Morotsstavar med en dip gjord av kvarg är inte ett rimligt substitut till chips. Ostbågar är. Och ja, om du är glutenintolerant, avstå från mjöl. Och visst finns det en fråga om preferens. Och visst finns det andra, mer eller mindre skumma anledningar till varför ordinarie ”fulrecept” måste omstöpas i en smalare form.

Men om du bara strävar efter att bli hälsosammare, så är en kladdkaka inte så farligt. Alltså en med socker. Och mjöl. Och bakpulver. CUZ IT CAN ONLY BE THE 1 KLADDKAKA. Och den kladdkakan omhuldar mer ditt ömma psyke än gör en direktoffensiv på din kropp.

Så sluta säg till mig att ha agavesirap istället för socker i smeten; det smakar för jävligt.

squirtleeat

 

extra lök

Hallå min Anna! Jag hörde att du prompt efterfrågade ett nytt inlägg! ATT DET SENASTE MINSANN VAR I FEBRUARI. Jag hör dig.

Grejen är att det är så förbannat mycket för tillfället. Så mycket ska fixas inom loppet av tio dagar och min ambivalens jävlas med mig till dess milda grad att jag börjar utstöta djurliknande tourettesljud. Det är jobb, det är sommararbete och en rad andra hoptrasslade petitesser. Så jag ska försöka klistra ihop sörjan innan jag tar itu med detta igen. Jag lägger så att säga, mitt liv på hatthyllan ett tag.

tomdog

Men så fort jag är klar, så beställer vi hämtpizza med extra lök, 4 realz. <4

oscar & gaga

Från klockan två till sex på morgonen satt jag i pyjamas, insvept i ett dussin filtar och kollade på när Chris Rock ledde Oscars. Mad Max vann en radda tekniska priser. Sverige fick den första kvinnliga oscarsvinnaren sedan Garbo. Leo fick sin förbannade oscars. Spotlight blev årets film. Varenda tal utsmyckat med politiska budskap av alla dess grad. Allt frid och fröjd.

ladyg
Bara en liten detalj ruinerade ju hela grejen. Bästa låt: Writing on the wall. Va. Gaga gjorde galans i särklass bästa akt med ”Til it happens to you”. Nöjt satt jag och väntade på hennes tacktal. Men jaha, nähä. Det gick ju åt helsike.  Fnys.

 

m train

Jaha, nu har jag trasslat mig igenom M Train. Snårig poesi kontrasterat mot sköna inslag av den grågryniga vardagen. Patti tycker om kriminalare, i synnerhet ”The Killing”. Patti drömmer om att öppna upp ett fik. Sådant man tacksamt nog kan känna igen sig i och gör att man ta sig igenom de mastiga sidorna (poesi på engelska kan bli smått tungrott); Patti fotar gravstenar till författare och poeter hon håller om och berättar historien bakom det. Bilderna hon tar med sin polaroid adderar en känsla av poesi.

images have their way of dissolving and then abruptly return, pulling along the joy and pain attached to them, like tin cans rattling from the back of an old-fashioned wedding vehicle.

it was a spectacular vortex of swirling light

it occurred to me, as the heavy curtains were opened and the morning light flooded the small dining area, that without a doubt we sometimes eclipse our own dreams with reality.

Så fort man nämner poesi så låter det pretentiöst, jag vet jag vet. Och nej, den är inte lika bra som Just Kids. Den är stundvis tråkig och väl trevande. Men den som vill ha sig ett par filosofiska tankar om åldrande, resande, poesi, etcetc, feel free.

för mycket lycka

Läste ”för mycket lycka” för ett (bra) tag sen. Och ja, den tog ju död på precis all läslust jag hade i mig. Noveller är väl helt enkelt inte min grej, men det är ändå skumt. Jag menar, jag tycker ju om diskbänksrealism och att läsa om kvinnoöden men detta blev segt.

Munro som skriver boken har vunnit Nobelpriset i litteratur, så det är väl uppenbart att jag rimligen är för lågintellektuell för att maxat uppskatta det här.

Gäääsp. Nästa; M Train (av Patti Smith som skrev fansåbra ”Just Kids”).